Anderz Harning och kvinnorna
november 19, 2015

Myterna, lögnerna, facetterna, sanningen?
Myterna och lögnerna är många och, som det ofta är med sådana dör de inte så lätt. Spridarna, de som låtsas veta, de som så gärna vill låtsas ha känt mannen själv, häver gärna ur sig vad som helst, sprider gärna vad som helst vidare utan att en enda gång stanna upp och tänka till, kolla fakta, kanske fråga de som faktiskt vet. Alla har något att säga, sant eller falskt spelar ingen roll, inte heller för de journalister som bär idiotin vidare.
Efter några årtionden börjar det bli tröttsamt.
När jag ännu en gång kan läsa påståendet om ”hur han gärna förnedrade unga tjejer, speciellt i offentligheten.” så tänker jag att nu får ni väl ändå ge er (även om det är skrivet av en kvinnlig journalist,som är så dåligt insatt att hon tror att Honung och Grädde var döttrarna?).
Javisst förnedrade han unga tjejer offentligt, han förnedrade och hånade alla, offentligt, inför publik. Unga tjejer, gamla kärringar,  unga killar, gamla gubbar, sossar och byråkrater och psykologer och miljöförstörare och rasister. Alla.
Alla de som ständigt kom fram och skulle framföra sina åsikter, på gatan, på krogen, i affären, på bokmässan, i Sverige, i Spanien, i Portugal, i Frankrike, de kom i en aldrig upphörande ström och ville diskuuuuteeeraaaa, framföra sina åsikter, sina argument. Ibland pratade pappa med dem, ibland överlät han till mig att ”såga” dem. En retorisk skola få barn varit förunnade. Det intressanta är att de enda av alla dessa imbecilla idioter med vaga argument som fortsätter med att gnälla i bakgrunden är… ja gissa själva! Och så de försmådda kvinnorna förstås. Oj,oj,oj, dem finns det många av. Kvinnor som den grupp om tre  som skickade långa smäktande ögonkast på pappa, drog upp kjolarna och juckade med underlivet på en krog i Portugal, som ville dansa, som ville prata, och som pappa försökte förklara för, att det inte gick. Han var ute med sin dotter och ville ägna tid åt henne. Kvinnor som vinglande och aspackade skrek åt honom (och mig) att han var pedofil, att jag inte var hans dotter, att han inte var intresserad av dem för att han inte kunde hantera ”riktiga” kvinnor och därför bara ville ha småflickor..
Visst myterna är många och de som önskar tro dem likaså.
Mansgris.
Ja det är klart att man kan kalla någon för det, särskilt passande beskrivning är det förstås om en man som valde att ta hand om sin dotter och var ensamstående pappa på sextiotalet. Fast nu ska jag akta mig för sarkasmerna och ironin – de förnedrade tjejerna förstår inte sånt
Mansgris.
Ja det är klart att man kan kalla någon för det om personen ifråga är en man och om denna man tycker att kvinnor själva ska ha rätt att bestämma över sina kroppar. Frågan är vad man då kallar en kvinna, som tycker likadant?
Faktum, som ingen bryr sig om att kolla, är att pappa älskade kvinnor. Älskade, inte bara som sexobjekt (även om han gillade sex och att titta på vackra ting (Vem gör inte det?) ), men älskade. Kvinnor var hans vänner. Han var gift med högutbildade kreativa självständiga kvinnor. Rollmodellerna jag växte upp med, från pappas perspektiv, de människor han beskrev med värme och stolthet, som något att sträva efter, var inte män. De var kvinnor.
 Vissa av dem satte han på en piedestal som hans mormor Hulda, min egen mamma (numera professor), och sen de andra, kanske inte lika högt, kanske inte på piedestalen, men fortfarande långt över en man, vilken man som helst; Min egen mormor Ingrid, Birgitta Stenberg, Marina Stagh, Åsa Möller, Annika Dopping, listan fortsätter…
Alla är  kvinnor. Alla är starka, självständiga och kunniga.
Han hade en god relation till flertalet av sina exfruar och tidigare älskarinnor, de flesta av hans bästa vänner var kvinnor.
Han uppfostrade kvinnor. Kvinnor som min syster och jag. Kvinnor som tror på sig själva, har mer än en högskoleutbildning, kvinnor som är uppkäftiga, rebelliska, föder sina barn hemma, älskar sex, inte skäms det minsta för sig själva och kvinnor som mer än en gång har ”förnedrat”, ”hånat” andra människor offentligt. Människor (ibland kvinnor) som själva bjudit in, som själva tagit initiativet med dåliga argument och icke underbyggda fakta, som Gunilla Kindstrand och Christina Busck i exemplet i början av denna text.
(Boel (för länge sedan och ibland Grädde) Harning)
Annonser

Harnings register över myndigheter och byråkrater
november 15, 2008

Eftersom vi fortfarande får en del mejl med förfrågningar om Anderz register över svenska myndigheter och byråkrater, vill vi försöka svara så gott vi kan på det i det här inlägget.

Om vi döttrar skulle ha bevarat och kanske till och med utvidgat detta register med nya både svenska och danska byråkrater, så kan vi tyvärr inte upplysa om det för närvarande eftersom det är något oklart huruvida ett sådant register är lagligt.

Vad vi däremot kan säga är att vi har kontaktat såväl Datatilsynet i Danmark som Datainspektionen i Sverige om rätt  att inneha och kontinuerligt uppdatera ett sådant register.

Nina & Boel

(Per Hellqvist ställer den alltid lika relevanta frågan: Vem övervakar övervakarna? )
(Bra dansk krönika om det nya Big Mother samhället)

Prag Våldtagen stad
oktober 10, 2008

1968 befann sig den då unge svenska författaren och journalisten Anderz Harning i Prag när stridsvagnarna rullade in. Under hösten samma år gavs boken ”Prag våldtagen stad” ut.  En bok som gjorde att Anderz blev blacklistad i Öst även lång tid efter murens fall.

Så här skriver han själv i förordet. :

” Jag vill inte påstå att det som följer är ett reportage. Det är inte heller en skönlitterär text. Låt oss enkelt säja att det är en bok om Prag. En personligt upplevd skildring av de två första ockupationsdagarna. Det rent politiska förloppet – namn,sammanträden,platser-överlåter jag åt journalister att beskriva. Jag var i Prag i egenskap av författare. Ändå hoppas jag att mina erfarenheter kan ge läsaren en inblick i vad som verkligen hände.

Nu efteråt känner jag en djup förtvivlan. En nation på väg mot demokrati och jämlikhet har krossats av en järnstövel. Hur framtiden kommer att te sej vet ingen. Om det nu överhuvudtaget finns någon acceptabel framtid för Tjeckoslovakien.

Jag medger att jag politiskt känner mej mycket förvirrad. Det finns ingen anledning att förtiga den saken. Demokrati är det mest missbrukade ordet i vår tid. Därefter följer ord som jämlikhet,broderskap och frihet.

Jag skulle önska att alla som nu efteråt godkänner Sovjets brutala ockupation av Tjeckoslovakien hade haft en möjlighet att vara i Prag onsdagen den 21 augusti 1968.

Det är djupt skrämmande att det finns personer som applåderar även de skamligaste våldtäkter.

Det är inte bara skrämmande. Inte bara skamligt.

Det är omänskligt.

Trots allt önskar jag att jag en dag kan återvända till ett fritt Prag.

Winters Hotel, Nørresundby 5sept.1968. Författaren”

Utdrag från boken:

”…. Överallt var gatorna fyllda av människor. Många grät. Andra såg bara djup förtvivlade ut. Ytterligare andra behärskades av bitter vrede. När en ny rysk transport kom var jag inne i en stor folksamling, Alla skrek ut sitt hat mot ockupanterna och knöt nävarna och spottade och svor. En av lastbilarna tvingades sakta in för att inte köra rakt på en grupp ungdommar. Några ögonblick senare klängde sej massor med människor fast vid lastbilen. Studenter talade till soldaterna på ryska om invasionen: Varför har ni kommit hit? Vad gör ni här? Vi vill vara i fred. Samtidigt började man måla hakkors på bilen. På bakklämman klistrade man upp ett stort plakat med rysk text: Åk hem till Moskva. Vi vill inte bli befriade av er.

Dom ryska soldaterna gjorde intryck av att vara mycket förvirrade. Några försökte skämta. Andra viftade med sina kpistar. Nu efterår är det inte svårt att förstå deras förvirring. Ända tills den första konfrontationen med tjeckerna levde de flesta soldater i föreställningen att de skulle hälsas välkomna som hjältar av ett broderfolk som hotades av starka kontrarevolutionära styrkor (som självfallet stod i maskopi med imperialismen). Det hela var ett beklämmande skådespel.

(senare skulle det visa sej att de ryska soldaterna ändå var förhållandevis välinformerade. Många visste t.ex. att de befann sej i Tjeckoslovakien även om några förband de första timmarna var övertygade om att de just marscherat in i Västtyskland.  Östtyskar,ungrare och polacker var också någorlunda klara över sitationen. Bulgarerna visste däremot knappast någonting)……”

….” Ännu en stridsvagn uppenbarade sig. I det ögonblicket började en del människor springa över gatan. Tanken svängde tveksamt runt och stannade. Vi försökte ta oss högre upp och ur sikthåll….Plötsligt började tanken skjuta. Jag vet inte riktigt vad som hände men vi började också springa. Snett framför mej sprang en man i trettioårsålderen. Plötsligt föll han utan ett ljud framstupa. Jag höll på att snubbbla över honom. Han var skjuten rakt genom huvudet. Jag trodde jag skulle svimma. En järnhand klämde om hjärta och lungor och lever och strupe…..”

Boken ”Prag våldtagen stad” innehåller även bilder från den 21-22aug 1968 (tagna av Anderz Harning).

***

Sydsvenskan har nyligen publicerat dom här artiklarna  om Prag:

Vad gör ni här..Åk hem!

Ett välmående och skeptiskt land

VAD VAR DET HAN SA !
september 7, 2008

Detta är den officiella sidan om Anderz Harning. Här kan du läsa om Anderz, du kan själv bidra med anekdoter och du kan delta i debatter om Anderz litteratur.

Anderz Harning, föddes den 4 april 1938 i Stocka ”by the sea” , i Hälsingland. Han var svensk samhällsdebattör och författare, känd från både radio och TV, bland annat som sommarpratare.
Anderz visade långt före exempelvis SVT:s Uppdrag Granskning på maktmissbruk och svågerpolitik i främst de politiska leden, han gav mannen på gatan en egen röst och häcklade ofta översittare och makthavare och han bildade på så sätt skola för den kritiska journalistiken.
Men Anderz Harning var inte bara samhällsdebattör utan dessutom en av Sveriges bästa skönlitterära stilister, vilket kanske bäst ses i de kåserier som han varje torsdag i tio års tid skrev i Dagens Nyheter.
Den här sidan är tillägnad alla som har ett intresse i Anderz författarskap, – Nu och Då. ( Även ni som älskar att hata honom är hjärtans välkomna :-))

Gratis bok på väg!
september 19, 2007

Några av Anderz Harnings bästa droppar har lämnat hemmet för att gå på vandring i Sverige. Kanske dyker de upp i närheten av dig. Följ resan hos Book-Crossing.

Höstens nyheter från Anderz Harning!
september 8, 2007

Höstens nyheter!En bok bok för alla: ”Röster i Hälsingland”, kommer september 2007 – Men du kan naturligtvis förbeställa den hos din bokhandlare redan nu.

Infotain&Infobooks AB : ” Lusta – erotiska berättelser”, kommer september 2007 – Liksom ”Röster i Hälsingland” kan också denna förbeställas hos din egen bokhandlare redan nu.

Dessutom kommer sommarens program ”Thorsten Flinck läser rysare” antagligen att skickas i repris på TV4+ under hösten, – så om du missade Anderz ”vargen finns” första gången – lär du få en chans till, mer om detta senare…..